Namntecknare i föreningen

01.03.2018 kl. 09:02
Det finns flera sätt att representera föreningen i officiella sammanhang och vid införskaffandet av varor och tjänster.

ATT TECKNA FÖRENINGENS NAMN

Det råder tidvis en viss förvirring kring principerna hur man praktiskt kan representera föreningen och vem som får underteckna i föreningens namn

I Föreningslagens § 36 stadgas:

De som får teckna föreningens namn

Styrelsens ordförande har rätt att teckna föreningens namn, om inte denna rätt har begränsats så som nämns i 3 mom.

I föreningens stadgar kan bestämmas att föreningens namn dessutom får tecknas av
1) en eller flera styrelsemedlemmar, 2) någon annan person på grund av hans ställning, eller av 3) den som av styrelsen har fått en särskilt beviljad personlig rätt att teckna namnet.

Den som är omyndig eller försatt i konkurs kan inte företräda föreningen eller teckna dess namn. Rätten att teckna föreningens namn kan i stadgarna begränsas så att två eller flera endast tillsammans har rätt att teckna namnet. Andra begränsningar får inte införas i föreningsregistret.

En förenings namnteckning skall innehålla föreningens namn och namntecknarens eller namntecknarnas egenhändiga underskrift.

Stämning eller annan delgivning anses ha tillställts föreningen, när den har delgivits någon som har rätt att teckna föreningens namn ensam eller tillsammans med en annan.

Lagens formulering innebär att föreningens ordförande alltid får teckna föreningens namn ensam. Föreningen kan dock begränsa denna rätt så att ordförande får teckna föreningens namn endast tillsammans med någon annan. I föreningens stadgar måste alltid finnas en punkt om hur föreningens namn tecknas. Ofta förekommer i föreningsstadgar att två namntecknare i olika kombinationer tecknar föreningens namn.

Anteckning i föreningsregistret

Föreningen måste anmäla till föreningsregistret vem som för tillfället har rätt att teckna föreningens namn. Och ändringsanmälan behövs varje gång någon av namntecknare byts ut. Samtidigt upphör också rätten och ansvaret för den tidigare namntecknaren. I Föreningsregistret kan vem som helst som har med föreningen att göra kontrollera ifall den person som undertecknar ett dokument har rätt att göra det. Den andra parten behöver inte godkänna avtalet för sin del ifall den som undertecknar för Föreningens del inte har namnteckningsrätt. I och med att man i allt fler sammanhang ska sköta olika saker på nätet och med bankkoder har vad som finns antecknat i föreningsregistret blivit viktigare och det är inte alltid ens möjligt att teckna namnet ifall man saknar rätten att göra det.

Föreningens funktionärer

Ofta nämns i stadgarna att föreningens sekreterare och/eller kassör har namnteckningsrätt tillsammans med någon i styrelsen. Men föreningen kan också ge funktionären rätt att ensam teckna föreningens namn (punk22 i mom. 2). Det kan vara en rätt utan förbehåll men rätten kan också begränsas att gälla endast vissa ärenden. Om man begränsar rätten måste man dock komma ihåg att denna begränsning inte kan anmälas till föreningsregistret. En motpart i ett avtal kan ju inte alltid känna till dylika begränsningar så om en funktionär överskrider sin rätt blir avtalet likväl bindande för föreningen om motparten inte känner till begränsningen.

Om föreningens funktionär(er) inte har namnteckningsrätt enligt stadgarna kan styrelsen eller personerna i styrelsen som har namnteckningsrätt bevilja funktionären en fullmakt. Öppen eller begränsad. Tillsvidare eller från fall till fall. T.ex. rätten att använda föreningens bankkonto eller att nätbank är en dylik fullmakt. Men eftersom dylika fullmakter inte antecknas i föreningsregistret brukar bankerna begära ett protokollsutdrag av styrelsen över vem som har rätt att använda föreningens bankkonto.

Rättigheter och ansvar

En namnteckningsrätt innebär alltid endast rätt att representera föreningen mot andra avtalsparter. Namntecknaren har inte rätt att besluta i föreningens namn. Varken om ekonomiska insatser eller t.ex. om att anta nya medlemmar. Om namntecknaren överskrider sin befogenhet kan den givetvis bli skadeståndsskyldig enligt § 39 i föreningslagen eller allmän avtalslagstiftning.

Rent praktiskt kan konstateras att det är en viss risk för föreningen att ordförande eller funktionären ensam har namnteckningsrätt eller fullmakt av föreningen. Men i praktiken förverkligas risken sällan. Risken måste vägas mot de praktiska problem det medför att alltid underteckna med två namntecknare eller en ordförande på långt avstånd. Om t.ex. ekonomin sköts av annan person än den som har namnteckningsrätt och fullmakt finns det ju redan en viss övervakning. För den som använder namnteckningsrätten eller fullmakten innebär det ju också ett visst ansvar och risk för skadeståndsskyldighet. Men om namnteckningsrätten används enligt styrelsen beslut och principer torde risken vara mycket liten.

Trenden går också mot att ansökningar och redovisningar och olika inköp genomförs genom nättjänster och undertecknas då endast av den som har fullmakt att sköta tjänsten. I vissa tjänster loggar man in med sitt namn. Men föreningar måste oftast ha en sk. Katso-kod som endast föreningens ordförande (namntecknare) kan anhålla om. För Katso-koden och dess användning svarar således föreningens ordförande. Men hen kan bevilja fullmakt, helt eller begränsat, åt andra Katso-användare i föreningen.